601 & Snort

Jag älskar dum hiphop och den som tar priset för "dummast i gemet" just nu är definitivt Gunplay. Kombinationen att kunna rappa och att framstå som hjärndöd är något av en konst som få behärskar så här bra. 601 & Snort's koncept och utförande ger en märklig känsla av att vara spontant och genomtänkt på samma gång. Det är uppenbart att det finns en hjärna bakom idiotin. Jag älskar det.
 
 
Ladda ner här!
 
 
Take Dis
 
 
"What up bitch, let me cock your spaniel." Va?
 
/ ERIK FLAIR

Do It For The Bay

Main Attrakionz och Harry Fraud är coolt i sig, men resultatet av samarbetet är smått mind blowing. Bossalinis & Fooliyones årets skiva?
 
 
/ ERIK FLAIR

The Coronation

Första gången jag hörde talas om 3D Na'Tee, rappare från New Orleans, var genom Quelle Chris som på twitter länkade till Lil Kim:
 
 
Stenhårt utan att vara poserande, drabbande utan att vara sentimentalt. Na'Tee är en fruktansvärt skicklig MC, med ett snyggt flow och en versuppbyggnad som känns väldigt genomtänkt. Snart därefter såg jag på pussy made of gold (True Mountains blogg, även känd från podcasten Va Blir Det För Rap) en påannonsering av Na'Tee's då kommande mixtape The Coronation, som jag först efter tre månader har börjat lyssna på. Om jag började bli less på hiphop i mitten på september så har jag mig själv att skylla som inte med ens nappade på betet, för på The Coronation blir det solklart för mig att Na'Tee har funnit på ett eget recept för hiphop - ett recept som får mig att känna sådär bara hiphop fått mig att känna. Känslan försvinner rätt vad det är, men så kommer en artist, i det här fallet Na'Tee, och ställer allt till rätta igen.
 
Det är roligt, för Na'Tee själv fick nys om att Sanna (True Mountains riktiga namn) skrivit om Na'Tee och The Coronation på throwmeaway.se. Hon skrev på twitter hur hon blev tårögd av hur någon på andra sidan jorden så totalt prickat in och begripit vad hon ville säga med sin musik. Internet är fantastiskt. Läs mer om detta på pussy made of gold.
 
 
The Coronation kan laddas ned här och streamas nedan.
 
 
/ ERIK FLAIR

MCMXCII

Thelonious Martin är din favoritrappares blivande favoritproducent, ge det några år så ska du se att du kommer ge mig rätt. Jag är givetvis inte den förste att dra den slutsatsen, jag sållar mig bara till mängden som tycker att det är vettigt att hålla ett öga på vad killen pysslar med. Till firandet av sin 20-årsdag släpper han MCMXCII (1992 alltså), ett 20 spår långt instrumentalalbum där han inte håller tillbaka det minsta för att demonstrera sin monstruösa talang. Thelonious Martin sticker inte under stol med vilka förebilder han håller varmt för blicken, med olika grepp ger han nästintill skamlösa kärleksförklaringar till Dilla, Madlib, Doom, osv. Därmed inte sagt att han inte är säker i sitt eget uttryck - hans flörtar med sina föregångare är ett effektivt sätt att påvisa såväl teknisk skicklighet som förståelse för sina rötter och det sammanhang han vill, och får, placera sig själv i.
 
MCMXCII kan köpas här för 5$ eller streamas nedan. Heja heja!
 
 
 
/ ERIK FLAIR

Baby Face Killa

Kanske Freddie Gibbs kan väcka liv i min musiklusta igen efter en månad av skostirrande, förvirrat vandrande på Kronoparkens höjder, insvept i det murkna dunkel vi kallar höst. Idag släpps också albumet This Generation, ett inte så häpnadsväckande men ändå efterlängtat samarbete mellan Fashawn och Murs. Låt oss hoppas att våra vänner tjyvarna hinner lägga vantarna på det och dela med sig av bytet i internetgömmorna innan kvällen skymt på alltför mycket.
 
 
Baby Face Killa kan laddas ned här (i mixtapeform) och streamas nedan. Duh. Det kan också köpas utan bomber och taggar från DJ Drama för 90:- på iTunes.
 
 
Apropå mördare med bäbisansikte så har både jag och Adam Nordstan instagram som kan vara skoj för hela familjen att kolla in. Där heter vi @AdamNordstan och @KoolESP. Heja heja, vettja.
 
/ ERIK FLAIR

Apropå tecknat och Danny Brown

Danny Brown är inte bara känd för att vara en ruskigt bra rappare i båset och på scen - han är också känd för att vara underhållande i intervjuer och dylikt. Pitchfork satte sig ned med Danny Brown och fick en mörk men lite lustig anekdot från hans tid som pusher. Anekdoten var så fantastisk, tyckte man bevisligen på Pitchfork, att man valde att göra en tecknad film av den.
 
Gypped by a Crackhead.
 
 
Apropå tecknat och Danny Brown så släpptes videon till singeln Sweet från House Shoes delikata album Let It Go, som jag fortfarande tycker att du ska lyssna på, din svårövertalade jävel. Videon är järskligt snygg och matchar därmed låten på ett värdigt sätt.
 
 
Let It Go finns på en internettjyvgömma nära dig, eller på spotify. Heja heja!
 
/ ERIK FLAIR

The Underachievers - Gold Soul Theory

 
Vad har vi på dessa herrar Erik Flair? Förjävla gött beat!
 
/A

TROUBLE ON MY MIND

Igår såg jsg den realtivt nya filmen Projekt X. Den handlar om en fest kan man säga. Jag försökte få det till att den var intressant på något sätt, men jag misslyckas nog tyvärr. Det var dock ett förjävla bra soundtrack, så jag postar en goding som har postats här förut. Men värd att posta igen!
 
 
ROCK ON!
 
/A

KMD's första framträdande

Alltså, det första framträdandet av KMD, gruppen som MF Doom ingick i innan han började bära mask. Mycket, mycket häftigt. Spottat på unkut.com.
 
 
 / ERIK FLAIR

Colors

En av mina favoriter från förra året, mixtapet som blev ett album, L.A. Riot av Thurz, har prytts med ännu en video, den här gången till Colors. Videon är kreativ och mycket väl genomförd, och borde kunna rikta fler blickar mot en MC som får oförtjänt lite uppmärksamhet i relation till nivån dopeness som dope-o-metern uppmäter. L.A. Riot finns på itunes, spotify eller i en av internets tjyvgömmor. Den är värd att lägga vantarna på oavsett tillvägagångssätt, ty den spelas med fördel många gånger om. Jag har t.ex. tidigare hävdat att en av förra årets hårdaste låtar kommer från nämnda skiva, nämligen Riot, som gästas av en särdeles hungrig Black Thought. Den kan man youtuba, om man vill.
 
 
On another note startade Kingsize igår en ny spotify-serie, där olika folks kommer lägga upp playlists varje vecka "med aktuella låtar och gamla godingar, såväl svensk som internationell musik i urval". Detta uppmärksammar vi här på EY SHUNO eftersom satsningen startas av Kingsize' musikredaktör, hiphopkonnässören tillika vår kära kamrat Alexander Kihlström aka. Kontrast aka. Lil' Babs aka. @Banksmansion. Spotifylistan hittar du här. Abow!
 
/ ERIK FLAIR

Stompin

Överkonsumtion av kodein och cannabis gör inte underverk för kreativ produktivitet, det är Z-Ro ett levande bevis på. Som jag förstått har han taggat ner på drogandet sedan ett tag tillbaka och förhoppningsvis betyder det att en av de bästa rösterna i hiphop är på väg tillbaka på allvar. Seriöst, Z-Ro är ensam i sitt slag, om han så hade önskat så hade han varit större än R-Kelly. Jag misstänker dock att han är nöjd med att sitta i sin studio i Houston och misstänksamt blänga genom persiennerna.
 
Här är en video med halvnakna tjejer på motorcyklar, skakande rumpor i slowmotion, en liten alligator (ish) och ett inslag av pimpbuskis. Helt klart värt att kolla på minst en gång.
 
 
/ ERIK FLAIR

LYNCHWAVE

Både jag och Adam Nordstan gillar David Lynch väldigt mycket. Ingen TV-serie har i dags dato någonting på Twin Peaks och Blue Velvet är en av mina favoritfilmer någonsin. David Lynch var före sin tid i många avseenden, men det är först med Spetälsk instrumentalprojekt LYNCHWAVE som jag inser att David Lynch också var en pionär med att vara based. Musiken är tydligt inspirerad av Lynchestetik men går i fotspåren av kontemporär cloud-rap/based musik, kanske det främst är Clams som mina tankar förs till, utan att därmed säga att det är likadant. LYNCHWAVE ska nog lyssnas på med neddragna gardiner, eller i en mörk barrskog, men det är egentligen inte självklart. Jag hade förmånen att höra Clams på en arena-PA vid några tillfällen i sommar och det var helt överväldigande. Jag tror att detta skulle vara rätt jävla mäktigt på samma sätt.
 
Det är väldigt smart att föra samman Lynch med denna typ av musik, det är två i grunden olika känslovärldar som perfekt smälter samman, det är inte alldeles märkligt att ingen tänkt tanken förut, men samtidigt känns det som ett klockrent giftermål. Det vore spännande att se ifall någon som är värdig vågar ge sig på att rappa över det, det har potential att bli riktigt jävla grymt om det har respekt för och håller sig inom ramarna. Det återstår att se, men LYNCHWAVE står utmärkt allena.
 
LYNCHWAVE är gratis och kan tankas nedan.
 
 
 
Blow
 
 
/ ERIK FLAIR

The Idea of Beautiful

Bars, beats and life, Rapsody släpper sitt mycket efterlängtade debutalbum and the crowd goes wild! Hiphop är min främsta ventil i livet vilket kan vara av godo, då det inspirerar och lyfter upp mig, och av ondo, då jag använder det som eskapism när verkligheten stundtals blir för mörk. Det finns förvisso värre, mer destruktiva saker att förlora sig i, så det är nog lugnt. Rapsody är en av mina favorit-mc's sedan några år tillbaka, med en riktig kärlek för hiphop, ett ömsint kännande av sina rötter och en märkvärdig förmåga att sätta ord på tankar. Missförstå mig inte - Rapsody kan rappa stjärten av de flesta och visar också prov på det, gång på gång. Till det kommer att Rapsody har förmånen att spotta på produktioner från några av de främsta, i form av 9th Wonder, Khrysis, AMP, Eric G, etc. På tidigare mixtapes har uppbackning på mikrofonen kommit från alla möjliga håll och The Idea of Beautiful är inte heller berövat av det, med features från bl.a. Ab-Soul, Raheem Devaughn, Childish Gambino, Big Remo, Mac Miller, The Cool Kids, BJ The Chicago, etc.
 
Det är roligt att det släpp som uppmärksammas mest idag är det taffliga Lord$ Never Worry. När Lord$ Never Worry är bortglömt om några år, tillsammans med hela A$AP MOB, kommer Rapsody stå kvar och The Idea of Beautiful ses tillbaka som ett av de starkare släppen 2012. Men det kan vi prata om då.
 
Ladda ner deluxeversionen av The Idea of Beautiful på djbooth.net för ynka 70:-. Är du osäker på min pålitlighet kan du också streama albumet där.
 
 
Believe Me
 
 
Kind of Love feat. Nomsa Mazwali
 
 
/ ERIK FLAIR

I'm From Texas

Okej, så Trae Tha Truth bestämmer sig för att göra en låt med vad han kallar Texas All-Stars och så går han och gör det här. Back-and-forths mellan Z-Ro och Trae på första versen, vilket är en nostalgitripp till när de var oslagbara som ABN. Detta blir tätt följt av Paul Wall som fortfarande har det skönaste flowet i världen och Slim Thug som inte kan låta dålig om han så skulle försöka och slutligen en slick-talkin Kirko Bangz och den mesta gästversaren Bun B, som endast skulle kunna låta bättre med Pimp C vid sin sida. Söderns sound har blivit så mainstream i USA att alla andra följer efter och försöker härma, men ingen - INGEN - kan göra det så här. Det här är inte ens nära det bästa någon av dem gjort individuellt, ändå dödar de all konkurrens. Videon är också najs, bara att de låter K-Rino göra en cameo säger väl allt? Inte? Det säger mig en del i alla fall. Jag ser fram emot en 45 minuters remix av låten med resten av Texas.
 
 
/ ERIK FLAIR

R.A.P. Music

Adam Nordstan uppmärksammade mig på Killer Mike's senaste släpp, R.A.P. Music, när det släpptes för några månader sedan, något jag är oerhört tacksam för. Skivan är en av de bästa jag hört på flera år (i starkast möjliga konkurrens); Killer Mike fyller på allvar den plats som Ice Cube lämnade efter The Predator. Skivan är späckad med politisk rå medvetenhet, utan att försöka behaga på bekostnad av ärlighet, hans fantastiska förmåga att utan synlig ansträngning berätta historier (vilket kanske är den svåraste konsten vad rap beträffar), förstås också göddig, provocerande country-ass shit och till råga på allt över magnifika produktioner, signerat El-P. El-P kommer till Sverige tillsammans bland andra Despot, mannen bakom årets fetaste gästvers, på låten Pan Seared Tilapia från Meyhem Lauren's Respect The Fly Shit. Om jag får höra den versen live i år är mitt liv komplett. Seriöst, jag kan dö nöjd då.
 
Åter till ämnet, det är förstås inte nog att bara lyssna och förundras över R.A.P. Music's storslagenhet - beskåda också de videos som släppts hittills, ty de står starka som konstverk för sig själva. Jävlar alltså, de ställer en standard som alla andra borde försöka förhålla sig till hädanefter.
 
Big Beast
 
 
Untitled
 
 
Heja heja!
 
/ ERIK FLAIR

EEVIL STÖÖ X KOKSUKOO / KUMME KUOLLAAN / FUCK VIVALDI

Uppdaterade bannern lite på bloggen, tänkte att lite guld har ingen dött av! Förutom ho bruden i goldfinger (?) som blev helt målad i guld och dog, och James Bond hittade henne och blev skitarg. Typiskt James Bond!
 
Är det något jag verkligen gillar så är det människor från Finland som spelar in roliga musikvideos i skogen. Det första ni tänker är naturligtvis The Black Satans med deras gamla hitdänga The Mutilation Of Christ. Den har vi säkert postat tidigare. Här är den:
 
 
MEN, gott folk, nu har den fått sällskap! Kom över denna pärla på shitXfaced (kolla länklistan döööh) och jag skulle vilja påstå att den är genialisk. Videon är måhända rolig, men det är en otroligt ballin' Arkiv X-sampling och väldigt snygg produktion. Finska är ett bra språk för rap, vi får ge dem det. Sen att det är snyggt paketerat är bara ett plus i kanten! EY SHUNO går i god för detta:
 
 
/NORDSTAN

FreeOfStyle Mixtape

DJ Sav One och DJ Dilemma mixar skiten ur ett gäng klassiska och några mindre kända freestyles från några av 90-talets främsta MC's, gratis för det goda, höga nöjets skull. Jag älskar de råa, mörka beatsen som alla rockade över när det begav sig. Hardcore rap i 90-talets New York är än idag oöverträffat.
 
 
FreeOfStyle kan laddas ner upphackat på 35 spår eller i ett smooth 1-spårformat. Streama nedan, vettja!
 
 
 
"There are two types of freestyle. There’s an old-school freestyle that’s basically rhymes that you’ve written that may not have anything to do with any subject or that goes all over the place. Then there’s freestyle where you come off the top of the head." - Kool Moe Dee, There's a God on the Mic.
 
/ ERIK FLAIR


Main Attrakionz Shit

Ny skit från Main Attrakionz och Mondre M.A.N. Jääävla gött är det. Är hookad som metmaskar sedan ett drygt år tillbaka. Den grönögda banditen sa Get off the bandwagon, men jag kan fan inte.
 
Main Attrakionz - Tag Champz Bundle

Beats av based rang från bl.a. Ryan Hemsworth, Friendzone, AHYVE, YS och Squadda Bambaclot himself. Ruskigt fett. Albumet streamas gratis men kostar för närvarande 20$. Den du!
 
 
 
Mondre M.A.N. & Nem270 (Mondre 270) - Rhythm & Zone
 
Alla beats av Nem270 och skiten är helt gratis.
 
 
 
 
/ ERIK FLAIR

LIVING EVERY DREAM

Medan vi ändå är inne på estetik så tipsade, återigen, @Spetalsk om denna video från Antwon, en artist som fram tills nu gått mig obemärkt förbi. Videon/låten finns på hans album End of Earth som kom för dryga två veckor sedan. Den här videon nostalgitrippar tillbaka till tidig 90-talsestetik med sina pastellfärgade dansare, åkningar under palmer, neontexter och VHS-filter, och den gör det med en fingertoppskänsla som ger sällan skådad autenticitet. Fuck me för att jag just skrev det där, men så är det litegrann. Jävla sommarsoundtrack är vad det är. Adam Nordstan må hata på dans, men jag tycker att det tillför så otroligt jävla mycket och jag hoppas innerligt att dansare kommer tillbaka in a major way. Så minns jag t.ex. när Rye-Rye spelade på Way Out West för några år sedan. Hennes dansare är badass och deras medverkan höjde min upplevelse av spelningen rejält. Framöver kommer EY SHUNO täcka några av de bästa hiphopvideorna med fet dans. Heja heja!
 
 
 
 
Den här skiten blir inte sämre av att Antwon är en sjujävla bra rappare. Fyfan alltså.
 
/ ERIK FLAIR

Purple Kisses

Lyckades se A$AP Rocky två gånger i sommar. Det hade blivit en tredje om jag gått till VKM en halvtimme tidigare och sett när han körde tillsammans med araabMUZIK på way out west. Just det, jag missade den skiten för att titta på OFWGKTA's pissdåliga spelning (ja det var wow's fel, but still).
 
I vilket fall, jag gillar Rocky väldigt mycket, men inte för att han är den bästa rapparen, utan huvudsakligen för hans estetik. Det blir t.ex. tydligt i videon till Purple Kisses som hamnar på A$AP Mob's Lord$ Never Worry, som kommer i slutet på månaden. Det är 80-talsnivå på den här skiten, så äckligt jävla snyggt och så perfekt ackompanjerat till den trippiga låten - @Spetalsk sa det bäst: "Rocky hasn't put out something this good since last summer."
 
 
/ ERIK FLAIR

Tidigare inlägg
RSS 2.0